Epilog - Jag älskar dig för evigt

Previous
"För mig finns det ingen annan än du. Hon betydde inget för mig. Du är allt, och har varit det en bra tid. Jag var dum bara som tog så lång tid att förstå det. Jag älskar dig mer än nåt annat i världen Rosie." Säger han och håller fast min blick hela tiden medan han pratar. Jag är mållös, och det händer inte ofta. 
"Jag älskar dig också mer än nåt annat." Svarar jag och kysser honom sen. Tänk att allt kunde sluta så bra. Vi älskar varandra mer än nåt annat och vi är varandras. 
Jag letar efter en klänning att ha till vår 5 årsdag som gifta i min stora garderob som är ett eget rum. Andy är ute och förbereder för den stora festen i sommarhuset. Vi skulle fira 5 år som gifta. Alla skulle komma. Olivia, Emma, Ella, Hanna, Mike, Eric, Ola, Sebbe, Jessica, Emmy, alla våra släktingar som vi stod nära och var i vår generation, arbeskolegor osv. Jag kan inte fatta att jag redan är 28 år. Andy har hunnit blivit 30 år. Tiden går så fort. Andy och jag hade hållt ihop ett tag nu. Äntligen efter att ha letat efter den perfekta klänningen i evigheter har jag hittat den. Det blev en vit linnearmad klänning som är enkel men väldigt fin med broderade blommor på. Jag tar på mig den och fixar mig. När jag är klar sätter jag mig i soffan i vardagsrummet för vänta på Andy och vår son Anthony. Vad fint vi bor egentligen. Det är min drömlägenhet. Den är inred med trägolv, och en mjuk ton av beige på väggarna. Hallen är smal, och leder rakt ut till köket och vardagsrummet som är samma rum. Köket/vardagsrummet är ganska stilrent inrett. Naturvit matta, en brun tresitts-sofa, ett glasbord som soffbord, en stor platt-tv och en bokhylla på ena väggen. Köket har det vanliga kök har och är inrett med ett snyggt träbord med svartklädda stolar. Från vardagsrummet kan man kliva rakt ut på vår balkong. Sovrummet är inrett med en puffig säng som nästan ser ut som en prinsessas säng. Den är hur gosig som helst. Det finns också två nattduksbord, ett på vardera sida om sängen. Det andra sovrummet som finns är Anthonys rum, och är inrett efter en fyraårig kille. Slutligen är det vår underbara garderob som är ett helt rum, en walk-in closet. Jag har haft sån tur med hur det löste sig mellan mig och Andy. Vi har varit tillsammans i tio år nu och gifta i 5 år. Vår son som vi hade fått och som vi älskar över allt är 4 år. Jag jobbar med att hjälpa ungdomar som har det svårt. Ingen dag är sig lik. Jag jobbar i ett team med 4 andra människor. Vi får olika uppdrag; som då var en person. Någon som har en tuff situation och inte visste vart hen ska vända sig till. Jag älskar mitt jobb. Andy jobbade med datorer som han älskar. Mamma och Jorge hör jag av mig till och träffar ibland, pappa och Kristina hälsar jag endast på vid högtider med Andy som sällskap alltid. Jag och Andy hade även ett sommarhus som jag älskadr. Vårt sommarhus som vi ska till snart. Det är så ljust och öppet där och det är precis vid vattnet. 
"Älskling vi är hemma!" Ropar Andy och avbryter mina tankar. Jag ler för mig själv över hur lyckligt lottad jag är innan jag reser på mig för möta de i hallen. Jag hinner bara komma halvägs innan Anthony skriker "Mamma!" glatt och springer mot mig för krama om mig. Jag sätter mig ner på knä för ta emot honom. Han dunsar rakt in i min famn. 
"Hej gubben. Hur var det hos Kalle?" Frågar jag och ler mot honom. 
"Bra. Vi spelade fotboll imorse." Svarar han mig stolt. 
"Oj, vad kul. Ska vi ta på dig dina finkläder och åka snart?" Frågar jag uppmuntrande. 
"Ja! Mamma och pappas 5 årsdag." Säger Anthony glatt och springer till sitt rum. Jag reser mig upp och ser efter honom när han springer iväg. 
"Hej älskling." Säger Andy och kramar mig bakifrån. Jag ler och vänder mig om. Smidigt slingrar jag mina armar runt Andys nacke och kysser hans läppar lätt. Vi ler båda två mitt i kyssen.
"Grattis på fem-årsdagen älskling." Viskar jag mot hans läppar och känner hur hans leende växer. Han kysser mig kärleksfullt. 
 
Jag öppnar glasdörren som leder ut till terrassen, men där stannar jag. Jag ser ut över alla dessa människor ute på den stora gräsmattan. Dom pratar och socialiserar. Alla verkar så glada och genuint lyckliga, precis som jag. Vi alla njöt av tillvaron, det var underbart att träffa alla och få umgås. Vi var ett gäng på nog 20 pers. Efter en kort stunds iaktagande går jag ner till allt folk. Jag passar på att hälsa på de jag inte hunnit hälsa på än. Det är så många jag inte träffat på länge och sen är det många av Andys vänner. Det är folk från skolan, grannområdet jag växt upp i, vänner och släkt vilket är kusiner i stort sett som kommit hit.
Jag tycker mig skymta Olivia en bit bort. Hon leker med Anthony medan Andy fixar med grillen mindre än en meter ifrån de. Han har full koll på Anthony även fast Olivia vaktar honom. Olivia ser otroligt bra ut, åren har gjort henne väl. Hon ser bättre ut än aldrig förr måste jag villigt erkänna. Hon fick sin dröm uppfylld så nu försörjer hon sig som författare. Jag är så glad för hennes skull. Olivia ser upp och möter min blick. Hon ser på mig med en förundrad blick så jag går till henne. 
"Hej." Säger jag och kramar om henne. Anthony är fullt upptagen med någon leksak han hittat, och Andy ger mig en snabb puss på kinden när jag kommer fram innan han fortsätter grilla.  
"Hej, jag har saknat dig. Det var evigheter sen vi sågs känns det som." Säger Olivia skämtsamt sorgset. 
"Det var ju bara en vecka sen, men jag förstår vad du menar." Skrattar jag.
"Tiden går så fort. Jag kan inte fatta att ni har varit gifta så länge. 5 år, grattis!" Säger Olivia och ler mot mig.
"Tack! Jag kommer ihåg allt från att han friade till mig till att vi gifte oss som om det vore igår." Svarar jag drömande och tänker tillbaka på när Andy friade. Jag fylls av glädje och värme av bara tanken på det. 
"Jaså?" Säger Olivia ledande för få mig att berätta. 
"Det var ett år efter vi hade flyttat in i vår drömlägenhet. Det var då som Andy friade till mig. Han hade gjort middag till oss med levande ljus. När jag kom hem från någon jobbgrej så var hela lägenheten i mörker och musik var på. Jag kommer ihåg hur jag tänkte vad tusan Andy hade hållt på med under dagen egentligen innan han kom ut till mig i hallen. Han sa åt mig att vänta i vardagsrummet medan han ledde mig dit. Fast vårt kök och vardagrum är öppen yta så jag såg allt han hade gjort i ordning för kvällen. Andy hade dukat fint och tänt levande ljus, all mat stod framme också. Det enda som fattades var han som skulle byta om. Jag fick gå och sätta mig så länge vid matbordet, och när han kom ut satte han sig på ett knä och friade. Såklart svarade jag ja, och tre månader senare var vårt bröllop. Båda våra föräldrar med respektive kom och all släkt och såklart våra närmaste vänner. Planeringen till bröllopet var dock vår tuffaste tid för vi hade så olika åsikter om hur det skulle gå till. Han ville ha ett stort flashigt bröllop, medans jag ville ha ett litet och simpelt bröllop. Men när dagen kom så var det helt perfekt. Sen dess har allt varit otroligt. Jag älskar honom så mycket." Berättar jag för inte bara Olivia längre utan också Emma, Ella, Hanna, Mike, Eric, Ola, Sebbe, Jessica och Emmy som har anslutit sig till oss. 
"Jag kommer ihåg det väl jag med. Speciellt hur nervös jag var och sen hur lycklig jag var när du hade sagt ja. Visst vart det en liten cermoni i Ållonö slotts trädgård, med en stor fest där alla vi kände nästan var bjudna?" Bryter Andy in med. 
"Jo det var det älskling." Svarar jag och ler. 
"Mamma!" Avbryter en trött röst med och drar i min klänning. Jag drar upp honom i min famn och pussar honom på pannan. Han lägger sitt huvud på min axel och somnar på en gång. Andy kysser mig och lille Anthony på kinden kärleksfullt.
"Jag älskar dig Rosie. Jag är din för evigt, och har varit ända sen första gången vi kysstes" Säger Andy och ser in i mina ögon. Jag ler och kysser honom. Jag glömmer nästan bort att vi har en publik, men blir påmind när de alla säger "Aww." åt oss. Både jag och Andy ler bara. Vi var de lyckligaste man kunde vara. Vi hade varandra och Anthony. Det var allt som spelade roll. 

Nu var det slut på den här berättelsen. Gillade ni slutet? Berätta gärna i kommenterarena. Uppskattas mycket. Hoppas ni fortsätter att följa min nya berättälse som kommer läggas upp här snart.
/Love Lollo
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Ingen Pojkvän, Inga Problem

RSS 2.0