Del 26 - "Jag älskar dig"

Previous
Jag vet inte vad jag ska svara på det. Hon sa precis att hon älskade mig. Hon älskar mig! Snälla säg att jag inte hörde fel på det sista. Det skulle verkligen krossa mig. Jag ser henne djupt i ögonen och sen lutar jag mig fram och kysser hennes underbara läppar.
Rosies perspektiv
"Du är så full med lögner! Vet du det? Du säger att du älskar mig. Du förväntar dig att jag ska tro dig när du kan sitta och hångla upp en av mina närmaste vänner, som också är min kusin, rakt framför näsan på mig. Ett tag trodde jag dig nästan. Du var så gullig mot mig när jag fick reda på vad Felix gjort, men det måste ju bara vart ett spel för komma innanför byxorna på mig. Det funkade också, idiot. Alla dem där gångerna efter sommaren när du tog hand om mig, eller bara låg bredvid mig i sängen. Inge sex utan bara höll om mig. För en sekund där så trodde jag faktiskt dig. Att du faktiskt var kapabel till att älska någon, till att älska mig. Jag hade såklart fel. Vad förväntade jag mig egentligen? Att du helt plötsligt hade förändrat dig. Du är precis likadan som innan Utö, bara spelar mig. Det är väl det som är det värsta att jag faktiskt började tro dig, för jag ville tro dig. För någonstans på vägen kom jag på att jag aldrig sluta älska dig." Säger jag upprört, och har redan när jag börjat skälla på honom puttat bort hans hand som han hade på min kind. Han ser på mig med blandade känslor. Jag kan inte läsa av honom just nu. Vad tänker han just nu? Vad är det som går igenom hans tankar? Allt jag vill är att kyssa honom. Skärp dig Rosie! Jag undrar hur många gånger jag har sagt det till mig själv bara det här halvåret. Han ser mig djupt i ögonen en liten stund. Nästa sak som händer går så fort, hans läppar är pressade mot mina i en riktig känsloladdad kyss. Jag dras med i stunden och pressar mig närmare honom. Han drar sina armar runt min midja och trycker mig närmare. Jag drar mina fingrar genom hans hår. Han drar sin tunga längs min underläpp för fråga om tillstånd till min mun. Jag särar på läpparna och hans tunga leker med min. Vad håller jag på med?! Jag är sur på honom för vad han gjorde. Han har inte ens gett mig något vettigt svar på vad jag precis sa. Jag lyckas samla mina tankar och känslor och puttar undan honom från mig. 
"Vad är fel?" Säger han och ser på mig. Jag rättar till min klänning och mitt hår så gott jag kan här i regnet. 
"Vad tror du? Du kan inte bara kyssa mig sådär." Svarar jag honom. 
"Vad vill du höra då? Vad vill du höra Rosie?" Säger han irriterad nu, eller mer skriker på mig. Jag suckar och himlar med ögonen. 
"Vad du nån gång egentligen känner!" Skriker jag tillbaka och slår ut med armarna. 
"Du vet redan hur jag känner för dig. Jag älskar dig! Aldrig tidigare har jag kännt så här för någon. Jag har aldrig haft så här starka känslor för någon, just för att jag aldrig låter mig känna nåt sånt här. Varför utsätta sig för hjärtesorg som är uppenbart att man kommer få när man faller för någon?" Säger han och jag förblir tyst ett bra tag med öppen mun. 
"Därför tiden man får med den personen får man göra värd den sorgen man får sen." Svarar jag honom till slut och går fram till honom. Han drar in mig i sin famn.
"Jag är rädd för sorgen som kommer sen." Säger han tyst. Jag ser upp på honom.
"Jag med, men jag tror den är värd det om man verkligen älskar någon." Svarar jag honom. Han ler mot mig.
"Vad är det man brukar säga. Det blir ingen regnbåge utan lite regn." Säger han.
"Precis. Om det inte är någon sorg så skulle även det lyckliga inte existera." Säger jag och ler.
"Ja, fast jag verkar alltid vara ute i fel tid." Säger han sorgset.
"Kanske det, men en sak är säker." Svarar jag och ser in i hans vackra blå ögon.
"Vadå?" Säger han nyfiket.
"Det var alltid du för mig." Säger jag och ler. Han ler tillbaka mot mig.
"Så varför ville du inte ha mig i sommras?" Säger han förbryllat.
"Jag var rädd, och trodde jag gjorde det säkra valet när jag valde Felix. Jag ville ha säkert för en gång skull. Jag var väl rädd som du att bli sårad." Svarar jag lite sorgset.  
"Jo kanske det. Vi borde gå in igen." Säger han trött och kramar om mig. Jag bara nickar kort. Fast vi står kvar där ute i regnet en bra stund, innan vi går in igen med hans armar runt mig och mitt huvud gömd i hans omfamning.  

Vi ligger i min säng hos pappa, tätt intill varandra och värmer varandra. Jag vänder mig om och möter Andys underbara blå ögon. Han smeker undan en hårslinga från min kind. Jag öppnar munnen för att säga något men Andy hinner före mig.
"Du är så vacker." Säger han och jag kan inte göra nåt annat än le åt vad han sa. Han drar mig närmare sig och kysser mig på pannan. Nu ler jag bara ännu större. 
"Vet du att jag älskar när du är såhär mot mig." Säger jag lyckligt och ler fortfarande. Just nu känns det som om att ingen annan i den här världen existerar. 
"I live to please you honey." Svarar han mig och flinar lite. Jag skrattar lite åt hans svar, sen flyttar jag mig så att mitt ansikte kommer i höjd med hans. Han skrattade med mig men har nu stannat upp sig själv, han har förstått vad jag tänker göra. Jag lutar mig fram och sen kysser jag honom. Jag sluter mina ögon och njuter av kyssen. Han rullar ovanpå mig. Jag kan känna honom växa mot mitt ben av upphetsningen. Han drar sin hand längs min sida upp till mitt bröst, som han börjar lätt massera. Jag kan inte hjälpa det men ett litet stön slipper undan mina läppar. Han ler nöjt och kysser mig sen ner längs halsen, ut på nyckelbenet. Igen får han mig att stöna av njutelsen. Jag vill ha mer av honom, jag vill ha hela honom. Sakta drar jag ner min hand mot hans kalsonger. Det verkar som om han kommer på sig själv när jag gör det för han rullar snabbt av mig. Jag ser förvånat på honom.
"Varför?" Säger jag häpnatsfullt. 
"Inte ikväll Rosie. Ikväll vill jag bara njuta av att jag äntligen fått höra dig säga jag älskar dig." Svarar han mig. Jag suckar och nickar. På ett sätt är det så fint av honom men jag blev kåt nu ju.
"Det där är inte rättvist!" Gnäller jag skämtsamt. Han skrattar lite bara, och sen lägger han sig på rygg och lägger ut armen på min kudde. Jag lägger mig ner i hans famn och låter hans armar omfamna mig. Jag ler nöjt och ritar små mönster på hans bröstkorg med mitt finger. Han leker med några av mina hårslingor.  
"Såhär skulle jag kunna ligga för alltid." Säger han efter en kort stunds tystnad.
"God natt Andy." Säger jag och gäspar innan jag blundar.
"God natt Rosie." Svarar han mig och kysser mig mjukt på hjässan.  
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Ingen Pojkvän, Inga Problem

RSS 2.0