Del 36 - Lyckliga i alla sina dar

Previous
Så länge Andy var vid min sida spelade resten ingen roll. 
"Okej." Säger jag bara och kramar om honom. Jag lägger mitt huvud vilandes på hans bröstkorg, med hans armar runt mig. Hans huvud vilar ovanpå mitt huvud. Så står vi ett tag och bara njuter av att vi äntligen är varandras. Till slut hände det. Han är min! 
Jag står vid min garderob och försöker välja vad jag ska ha på mig ikväll. Andy var ute och fixade saker inför vår dejt. Jag kan inte fatta att vi två skulle på dejt om mindre än 3 timmar! Det var helt ofattbart. Äntligen hade vi löst allt. Vi skulle ge oss en chans. Den blå draperade klänningen eller den röda tajta med den underbaraste ryggen? Jag tror jag tar den röda tajta klänningen med den underbara ryggen. Hur ska jag göra håret? Locka det kanske. Jo jag ska nog göra det. Sen tar jag nog mina svarta kilklackar till det och en tunn kofta med mig utifall att. Jag plockar ut den röda klänningen ur garderoben och ler nöjt. Den skulle bli perfekt för kvällen. 

Timmarna hade gått och nu gick jag bredvid Andy och höll hans hand. Andy såg så stilig ut i sin mörkblå skjorta och ljusa blå jeans. Han hade lite messy hair, men det passade honom väl. Vi var på väg till en restaurang vi hade förbokat bord på. Eller snarare Andy hade bokat. Jag hade ingen aning vart eller vilken resturang vi skulle på. 
"Vad vacker du är ikväll." Säger Andy mjukt och jag kan inte sluta le. 
"Tack, du ser inte så dålig ut heller." Svarar jag och nu ler han också.
 
Vi kommer till en mysig liten italiensk resturang. Alla bord har tända ljus på sig och belysningen i taket är inte så stark. Känslan man får när man stiger in här är mysig och romantisk. Han gjorde ett bra jobb med att välja restaurang.Vad gullig han hade varit. Han visste vad jag gilla och gav mig det. Någon hostar till lite lätt.
"Er jacka, miss?" Säger en kille vid ingången. Jag var så uppe i mina tankar om Andy och restaurangen att jag glömde bort mannen här vid ingången. 
"Här, tack så mycket." Svarar jag och ler vänligt. Jag kan känna Andys hand på min rygg leda mig in i restaurangen mot vårt bord. Vi kommer fram till vårt bord och sitter ner. Först sitter vi bara och stirrar ner i menyerna. Tusen tankar går igenom mitt huvud. När jag bestämt mig lägger jag ner menyn och ser mig omkring. Min blick förs tillbaka till Andy som möter mig med en varm blick.
"Vad?" Säger jag oskyldigt och ler.
"Inget speciellt, jag gillar bara att se på dig. Det är allt, du är bara så vacker Rosie." Svarar han mig.
"Vad gullig du är då helt plötsligt." Säger jag och flinar lite, han flinar tillbaka bara.
"Så vad ska du ha för jag tror det är vår tur snart." Säger han lättsamt och jag himlar med ögonen.
"Spagetti Carbonara. Du då?" Svarar jag honom.
"Du är rolig du, alla andra tjejer skulle aldrig tagit nån pasta eller nåt som skulle kunna bli kletigt." Säger han roat och ler.
"Men jag är inte alla andra tjejer, jag är jag." Skrattar jag.
"Det har du väldigt rätt i, det är vad jag älskar hos dig också." Säger han mjukt, och hela jag smälter inombords av hans svar.
"Så vad ska du ha?" Säger jag iställlet för låta honom veta hur rörd jag blev av den komentaren egentligen.
"Spagetti Bolognese." Säger han och flinar.
 
"Skämtar du med mig eller?" Skrattar jag. Han garvar med mig. Vi är inne på efterrätten nu och dejten blev väldigt lyckad. Han har vait hur gullig som helst och vi har haft det kul som vi brukar. 
"Nej, jag lovar. Jessica tror så mycket jämnt." Säger han fortfarande skrattandes.
"Som vad?" Frågar jag nyfiket.
"En gång fick hon en tjej som jag var tillsammans med att kasta en drink på mig bara för hon hade varit för nära mig eftersom jag är ju Jessicas." Berättar han.
"Du kan inte mena allvar, gjorde verkligen hon det?" Skrattar jag förvånat.
"Dejten eller Jessica?" Svarar han mig.
"Båda!" Säger jag.
"Ja, tror du mig inte. Jag kan demonstrera hur det kändes." Säger han utmanande.
"Jag tror dig, men varför umgås du med henne fortfarande om hon håller på som hon gör även efter du berättat att det inte är så det ligger till?" Säger jag lite mer seriös nu.
"Jadu, bra fråga. Jag har sagt till henne att; hon inte är min tjej, vi är bara kompisar. Fast det verkar inte gå in, hon utmanna ju till och med dig." Säger han fundersamt.
"Du sa vad?" Säger jag chockat när jag inser vad han precis sa. Visste han att hon hade utmannat mig? Jag skämdes så för att jag hade ryckts med. Men om han visste, betydde det att han utnyttja situationen?
"Att det inte verkar gå in?" Säger han frågandes. Jag suckar ljudligt.
"Nej, det efter." Svarar jag otåligt.
"Att hon till och med utamanna dig, menar du?" Säger han och stirrar ner i tallriken.
"Ja det, visste du om det." Svarar jag kort och stirrar på honom.
"Jag råka höra er men jag var så uppe i andra tankar då." Säger han så oskyldigt han kan.
"Så du tyckte sen att det var perfekt stund att utnyttja stunden med att få mig i säng?" Säger jag upprört.
"Nej absolut inte! Vi hade inte ens det den kvällen, jag höll om dig bara och du somna i min famn." Säger han till sitt försvar. Jag vet inte ens varför jag blir så upprörd av detta. Lugna dig Rosie!
"Sant, men...men" Börjar jag innan jag blir avbruten av att han kysser mig mjukt på läpparna. 
"Rosie, du behöver aldrig utmanna någon eller försöka vinna över nån annan tjej. Det är bara du för mig, du är den enda jag vill ha." Säger han och tar mina händer efter han avslutat vår kyss. 
 
Andys perspektiv
Dejten blev lyckad till slut även fast början var rätt stel. Just nu höll jag hennes hand och vi var på väg hem. Jag kunde inte vara lyckligare. Den här senaste tiden hade varit en sånn berg-och dalbana, det var utmattande men värt det. Jag hade ju trots allt Rosie nu. Hon är mitt allt. Jag kan inte fatta att jag var så dum som jag hade varit när det gällde henne sen jag lärde känna henne. Hon stannar upp och ser på mig med glittrande ögon. Jag ser in i hennes vackra ögon och böjer mig ner för kyssa henne. Efter kyssen ser hon på mig igen.
"Jag vet att vår resa inte har varit den enklaste, men jag är så glad att vi står här idag ändå. Du betyder så mycket för mig Andy, jag vet inte vad jag skulle göra utan dig." Säger hon kärleksfullt och ler varmt mot mig. Jag kan inte göra annat än le stort tillbaka för ett tag.
"Älskling jag vet inte vad jag skulle göra utan dig. Jag älska dig mer än nåt annat." Svarar jag tillslut och kysser henne igen passionerat.
  
   
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Ingen Pojkvän, Inga Problem

RSS 2.0