Vem borde jag ta med förresten? Olivia? Nej hon kunde inte, hon skulle bort med sin familj idag. Emma? Det är nog inte riktigt hennes grej. Louise? Nej aldrig, och aldrig jag tänker ta ansvar för henne på sånna fester. För det kommer definitivt finnas alkohol där. Hanna? Ja kanske, jag kan ju alltid fråga henne. 

"Fel, du ska ha den här klänning, och nån kofta eller sjal för täcka det där hemska blåmärket. Punkt slut. Så ta på dig den nu och inse att det inte är någon idé att säga emot." Säger hon envist. Jag bara suckar igen men går fram till henne och tar emot klänningen hon räcker ut åt mig. Hon ler nöjt, och jag muttrar surt för mig själv. Jag orkade inte hålla på och tjafsa om det, vi skulle vara där om 20 min och det tar 15 min att gå dit. 

"Vad ska du ha på dig då?" Säger jag trött när jag satt på mig klänningen och hämtat min kofta.
"Jag ska ha en blå långklänning." Säger hon glatt. Bra att jag inte blir den enda med långklänning åtminstone.
"Härligt, ska vi gå nu? Eller är du klar?" Säger jag ointresserat. Sminket och håret var redan klart, allt annat hade redan fixats förutom klänningarna då.
"Ja nu går vi och har kul!" Säger hon glatt. Jag bara skakar roat på huvudet åt henne. Vilken tur att pappa och Kristina jobbar kväll och natt idag. Ibland är jag riktigt glad över att de jobbar inom vården. Om dem inte tagit nattpasset idag hade inte vi kunnat gått på festen ikväll.

Nu så var vi nästan framme äntligen. Vi har gått ett tag nu och jag var rätt trött i fötterna, ändå hade jag bekvämma ballerinas för jag visste att det var 15 min väg att gå. Musiken hörs tydligt redan och vi är ändå en bit bort från stranden där själva festen äger rum.  
Det första vi gör när vi kommer dit är bara att sätta oss ner och se oss omkring. De flesta som är här är rätt vana festare. Tjejerna är blandade. En del är rena slampor och en del är rätt bra tjejer men som gillar att ha lite kul bara. Killarna verkar också rätt blandade. En del players, en del bra killar som bara vill ha lite kul. 

Utan att veta om det har min blick hittat det jag sökte efter omedvetet. Han står där och pratar med några tjejer. De skrattar åt något roligt han sa antagligen. Han har den egenskapen att få andra att skratta även när man inte vill det. En av tjejerna tar lite lätt honom på armen när hon skrattar åt vad han sagt. Han drar undan armen diskret. Hon ler och flaxar med ögonfransarna fast att han har avfärdat henne redan. Jag undrar hur Vendelas reaktion blir när hon ser hur tjejen håller på med honom. Hade han varit min kille hade jag blivit ganska sur på den tjejen. Fast vart är hon? Jag har inte sett plågan än och det är ovanligt för hon brukar hänga över Andy hela tiden. Kanske borde jag gå fram och hälsa på honom. Fast jag vill inte för gör jag det måste jag inse att vi bara kan vara vänner. Natten som hade varit hade bekräftat det. Vad vi än kände för varandra spelade ingen roll för han tänkte inte göra något åt det. Helst vill jag bara sticka härifrån och slippa se alla tjejer som dreglar över honom här. Han är ju min. Vi båda känner likadant så varför ska han vara så envis? Kan han inte bara inse att han känner vad han känner och inte dölja sig bakom Vendela? 

"Hej, du kom." Säger Andy leendes och väcker mig från mina tankar. Hanna stöter sin armbåge i sidan av mig. Jag kollar ilsket på henne. Hon ser bara menande på mig tillbaka. Det där gjorde faktiskt ont.

"Ja, jo, det gjorde jag ju." Stammar jag fram. Han står där och bara ler, väntar säkert på något mer utvecklat svar. Tyvärr har jag ju inget att säga. Jag borde inte ens vara här. Visst han hade bjudit mig och vi var ju vänner, men vad hade jag tänkt mig egentligen. Jag vill ha honom på alla sätt, fast så får jag inte tänka. 
"Ja det gjorde du. Hej förresten." Säger han och vänder sig till Hanna. 

"Tjena. Vad händer här då?" Säger hon lite skämtsamt och ler mot Andy. 
"Inte mycket, festen börja precis. Men det är några jag vill presentera er för." Säger han och tittar på Hanna hela tiden. Så fort jag söker efter hans blick undviker han den. Han kollar ibland på mig men så fort jag kollar tillbaka då drar han undan blicken på en gång. Vi kommer fram till fyra killar som står och garvar åt något. 

"Tjena grabbar. Det är några jag vill att ni ska träffa." Säger han och alla fyra vänder sig mot honom. De tittar på oss tre, mest på mig och Hanna då. 
"Vad är det här för vackra brudar då?" Säger den snyggaste killen av dem. Såklart att den snyggaste var en idiot som stöter på allt levande. 

"Det här är Hanna och det här är Rosie." Säger han och pekar på var och en av oss. Jag vill bara sticka. Snart går jag seriöst hem. 
"Så nån av er brudar som vill dansa med mig? Jag är Sebbe förresten." Säger idioten eller Sebbe som han sa att han heter. 

"Visst." Säger Hanna och lämnar mig ensam med resten av killarna, och Andy. Jag skulle kunna döda henne just nu om jag kunde.

"Så vad heter resten av er?" Säger jag i ett försök att vara trevlig. Andy höjer handen mot de som för att säga att han ska gå. Det är just precis vad han gör också. Han går och hälsar på några som precis kommit hit.

"Jag är Eric, det här är Ola och han är Ricky." Presenterar Eric dem. Ola låter bekant, jag tror det är från den där fyllefesten jag skämde ut mig och Andy på. Jag rodnar och vill helst bara sjunka genom marken just nu.

"Vi har träffats tidigare ju. Rosie var det väl?" Säger Ola. Såklart han var tvungen att känna igen mig.

"Ja Rosie är jag." Stammar jag fram. Min talförmåga verkar inte vilja funka ordentligt ikväll.

"Nice, vi borde catch up." Säger han och ler stort mot mig.
"Jag vill inte vara oförskämd eller nåt, men jag ska gå snart så det är nog ingen idé." Säger jag och går därifrån. Fast såklart kan jag inte komma undan så lätt. Någon grepar löst tag i mig bara för att få mig att stanna. Varför kom jag ens hit idag? Sakta vänder jag mig om för att möta vem-det-nu-än-var-som-stoppa-mig-s blick. Jag blir lite förvånad när jag möter Erics blick för jag trodde det skulle vara Ola. 

"Rosie var det va?" Stammar han fram och försöker sig på ett leende. Jag tycker synd om killen. Helt fel tjej att stöta på. Nej skärp dig nu Rosie! Du brukade vara jättekul förrut. Det behöver klart inte vara att supa sig full nej jag var bara mer spontan och älskade att lära känna nya personer. Istället för att muttra fram mitt svar som jag hade tänkt och sen gå därifrån så vänder jag mig mot honom mera och rätar på mig och ler mot honom.

"Ja, du var väl Eric?" Säger jag och blinkar några gånger oskyldigt mot honom. Nu ler han lite självsäkrare. 

"Ja det var jag. Vill du ha något att dricka?" Säger han och slappnar av. 

"Visst. Så hur känner du Andy då?" Säger jag glatt och börjar gå med Eric mot La Playa bar.

"Vi har känt varandra sen tvåan. Hur kommer det sig att ni känner varandra då?" Svarar han mig och räcker mig ett glas cola med vodka. 

"Vi är grannar, ganska lustig historia. Men bor du här i närheten eller?" Säger jag och undviker samtalsämnet Andy så gott jag kan.

"Nja, jag bor faktiskt inte ens i Stockholm." Säger han och rycker på axlarna. 

"Vad synd." Säger jag utan att tänka mig för. På något sätt önskade jag att han skulle bo här i närheten. Han verkade väldigt trevlig så hade varit kul att lära känna honom bättre.

"Ja verkligen; när en så vacker tjej som du bor här önskar man ju att man bodde här också." Säger han med en hes ganska sexig röst. Lite för mycket, men gulligt. Jag ler mot honom men kollar snabbt bort för jag känner hur rodnaden börjar ta plats i mitt ansikte. Precis innan jag tänker titta tillbaka på Eric för att tacka honom för komplimangen så hittar Andy min blick. Han ser inte så glad ut över mig. Vad har han att vara sur på mig nu då?

"Tack, du ser inte så dålig ut själv." Säger jag och vill bara slå mig i huvudet för att ha sagt nåt så fånigt.

"Tack. Vill du dansa?" Säger han och ler det där sexiga leendet alla killar kan. 

"Gärna, jag älskar att dansa." Säger jag och ler charmigt mot honom. Han tar min hand och leder mig ut på dansgolvet. Rätt många dansar och festen har verkligen kommit igång. 

"Vill du veta en hemlighet?" Viskar han i mitt öra förföriskt när vi dansar. Hade jag inte varit så otroligt kär i Andy så hade jag antagligen fallit pladask för Eric. Han var gullig, han var charmig, han visste precis hur han skulle göra för att få en tjej på fall.

"Ja...jag tror det." Säger jag lite skämtsamt tillbaka och ler retsamt mot honom. 

"Jag kan inte dansa egentligen, suger på det. Fast du hade tittat flera gånger åt dansgolvet så jag anade att du ville dansa." Säger han och ler charmigt mot mig. 
"En sak hade du rätt i. Ja jag ville hemskt gärna dansa, och det är inte roligt att dansa själv. Sen vad du har fel i är att du inte kan dansa. Där ljuger du, du kan visst dansa." Säger jag så högt jag kan för att överrösta musiken som är väldigt hög.

"Tack, du är väldigt duktig du också. Förresten vill du ha något att dricka? Jag blir jättetörstig av att dansa så här mycket." Säger han och skrattar lite. Jag skrattar lite åt honom.

"Visst, men en vanlig cola den här gången bara." Säger jag och flinar. Jag fortsätter att dansa medan jag ser hans ryggtavla ta sig ut från vimlet av folk på dansgolvet. Några tjejer bjuder in mig att dansa med deras grupp. Jag älskade det här! När man dansade fanns det inga speciella vänkretser. Alla var vänner ute på dansgolvet. 

Andys perspektiv 

Jag hade iaktagit Rosie och Eric hela kvällen. Även fast jag visste att det inte hade något med mig att göra så hade jag inte kunnat låta bli. Jag hade inte rätten att bli svartsjuk heller men det kan jag inte undgå att erkänna att jag hade blivit. Tidigare när jag hade sett dem gåendes tillsammans bredvid varandra, Rosie som rodnade av något Eric hade sagt så hade jag mött hennes blick. Hon hade kollat oförstående mot mig och jag hade kollat surt på henne. Egentligen var det inte henne jag var sur på, det var mig själv.
Varför hade jag valt Vendela? Eller jag visste varför. Status, och med Rosie skulle jag förlora all respekt jag har behövt kämpa mig upp till som jag har idag. Hade det inte varit för det skulle jag ha gjort henne till min för länge sedan. Jag skulle sagt vad jag kände när jag hade kysst henne på nyår istället för att bara ha lämnat henne kvar där ensam. Fast vad skulle jag ha sagt? Den kyssen ångrade jag däremot verkligen inte. Jag älskade att kyssa dem där läpparna, se dem där bruna ögonen efter kyssen, känna hennes varma kind mot min hand. Hur kan man känna så mycket på samma gång bara genom att titta på någon? Sen så var det ju sexet vi hade haft i påskas. Hon hade varit så otrolig osäker men ändå så säker på sig själv och hela situationen. Det hade varit underbart, jag var klart tvungen att ta det försiktigt för det var hennes första gång på allvar. Hon hade haft det med den där Adrian. Jag hatade att han hade rört henne innan men hon sa att hon hade backat typ så fort efter redan andra gången han stötte in i henne. Så jag hade varit den första som varit på allvar för henne. 
Nu såg jag henne ute på dansgolvet alldeles ensam. Jag funderar på att gå ut dit till henne, det var väl inte okej att gå vidare så fort. Hon dansade i takt till musiken och hade redan fått sällskap av några tjejer och någon kille ute på dansgolvet. Han verkar störa henne. Jag borde vara en bra vän och hjälpa henne.
"Hey walla stick härifrån!" Säger jag hotfullt och knuffar bort honom. Han försvinner direkt och jag tar några djupa andetag för att lugna ner mig.

"Det där var väl ändå onödigt." Säger Rosie bittert och stirrar på mig när jag vänder mig om.

"Nej det tror jag inte. Du känner inte personerna här som jag gör. Så helst önskar jag att du skulle sitta därborta vid maten och prata med någon trevlig tjej bara." Säger jag lika bittert tillbaka. Jag tar tag i hennes hand för att leda henne bort från dansgolvet.

"Släpp mig! Jag klarar mig själv så gå och prata med nån av dina slampor istället." Säger hon surt och drar ifrån sin hand. Jag tar några djupa andetag för lugna mig själv.

"Du går för långt nu Rosie." Säger jag varnande. Gud vad jag vill kyssa henne just nu! 

"Bara lägg ned." Säger hon trött och vänder sig om för att börja gå mot Eric som står borta vid baren och pratar med någon tjej i kort kjol och midjetopp. Jag kan inte låta henne se hur Eric flörtar med den där tjejen, hon skulle bli rätt ledsen och jag kan bara inte låta henne gå. Så jag tar tag i hennes arm och snurrar runt henne mot mig så att hon hamnar nån centimeter bara från mina läppar med sina. Hon ser djupt in i mina ögon och jag blundar och utesluter de sista avståndet mellan våra läppar i en lång kyss.