"Jag har aldrig lämnat dig helt. För gud skull Rosie, jag älskar ju dig!" Säger han upprört och hans grepp om mig hårdnar. Jag får bita ihop för att inte börja gråta av smärtan som kommer.
"Andy, du gör illa mig. Släpp mig!" Säger jag i smärta. Han mjuknar på sitt grepp och jag passar på att putta undan honom och springa iväg.
Andys perspektiv
Igen hade jag gjort Rosie illa. Vad är fel med mig? Jag älskar ju henne, och henne gör jag illa. När jag kysste henne tidigare trodde jag att jag skulle få ångra mig. Fast jag hade fel, hon har känslor för mig också. Annars så kysser man inte någon så som hon kysste mig tillbaka. Varför kan inget vara enkelt? Varför kan hon inte bara bli min?
Jag hör henne snyfta uppe på hennes rum. Vad brukade jag göra när hon var nere? Jag tänker och tänker sen ser jag filmen som är påslagen på tv:n. Låt mig gissa, det är en romantisk komedi. Om jag bara låtsas vara intresserad av filmen i början sen kan jag ju prata med henne och ha kul som vi brukade.
Jag går in i köket och hämtar popcornen och läsken hon tagit fram. Jag tar även fram chipsen och chokladen hon älskar som vi köpte igår. Allt tar jag med ut till soffhörnan där tv:n är. Jag till och med hämtar levande ljus för hon säger alltid det är så mysigt. Det tar en liten stund inna jag hittar någon tändare men till slut så. Jag tänder de levande ljusen och släcker ner i resten av huset. Nu är det bara hon som fattas.
"Rosie!" Ropar jag. Hon snyftar till innan jag hör hennes röst roppa tillbaka ett litet "Vad?". Jag bara ler för mig själv innan jag svarar på den frågan "Kom ner så får du se.". Jag hör hur hon suckar och sen antagligen reser på sig. När hon är nere och ute i allrummet så slipper bara ett litet ord ut "wow".
Vi har sett en halv timme av filmen och den är helt okej men jag har inte vågat sagt ett endaste ord till henne. Vad ska jag säga liksom? Jag har så mycket att säga till henne men vart ska jag börja?
"Är något fel?" Säger hon och ser på mig lite oroligt.
"Nej, varför tror du det?" Säger jag nervöst.
"Du brukar alltid kommentera filmerna vi ser men du har varit knäpptyst." Säger hon och ser på mig.
"Nej eller asså, det är något jag skulle vilja prata med dig om." Börjar jag.
"Berätta något om vad som har hänt på senaste tiden. Jag vill höra hur det är mellan dig och Vendela? Hur går det i skolan? Hur mår din familj?" Avbryter hon mig med och sätter sig vänd mot mig. Hon ser på mig bedjande och jag förstår att hon inte klarar av att höra mig säga att jag älskar henne igen, allt hon behöver just nu är min vänskap, så vad gör jag inte om att göra som hon vill. Jag svarar på hennes frågor.
Jag berättar om att det är ganska lugnt med pappa just nu. Han brukar vara ganska hård mot mig och hon vet hur hårt jag tar det. Jag berättar om Anthony, min lillebror, som har frågat efter henne flera gånger. Faktum är att alla mina syskon har frågat efter henne. Jag har liksom fem syskon och alla är yngre. Det är Anthony som är äldst och han är 8 år, sen har vi Hjördis som är 6 år, Love som är 4 år, lilla energifyllda Max som är 3 år och sist lilla bedårande Amelia som bara är 2 år. Rosie säger jämnt att hon inte är bra med barn men alla mina småsyskon älskar henne. Hon har jättebra hand om dem, och nästan alla småbarn dras till henne. Jag är ju dock väldigt partisk kankse om jag säger att det är för att hon är så fantastisk på alla sätt. Jag berättar om skolan lite grann och vad som har hänt senaste tiden sen vi prata så här mycket. Jag har verkligen saknat att prata med henne om allt och ingenting. Vi pratar i typ två timmar innan vi kommer till samtalsämnet Vendela.
"Så hur är det mellan dig och Vendela då?" Säger hon artigt. Hon kollar bort och vägrar att möta min blick.
"Det är över." Svarar jag enkelt och rycker på axlarna. Hon ser på mig med sina rådjursögon, man skulle kunna tro att hon redan visste varför det hände och hon känner sig skyldig men ändå frågar hon.
"Vad hände?" Säger hon försiktigt och sätter sig i skräddarställning.
"Jag var aldrig kär i henne egentligen. Hela förhållandet var ytligt." Svarar jag och ser på henne, studerar varenda millimeter av hennes ansikte. Hon är så vacker.
"Varför var du tillsammans med henne då?" Frågar hon och ser på mig fortfarande med den där skyldiga blicken.
"Status till en början sen blev det mer. Jag hade tänkt lämna henne efter typ en vecka. Liksom vi båda hade fått statusen redan vi behövde från varandra i skolan. Avundsjukan du vet folk får från det där populära paret?" Säger jag och kollar ner i mitt knä. Jag känner hur hennes blick bränner på mig.
"Nej det vet jag inte, jag brydde mig aldrig om det. Vi har aldrig riktigt haft det där populära i min skola. Fast om ni nu fått statusen ni behövde, varför stannade du?" Säger hon vasst.
"För jag insåg att det var en bra fasad. Jag kunde göra den jag verkligen var kär i svartsjuk. Men sen blev allt komplicerat och jag var fast." Säger jag lugnt och ser på henne.
"Varför kunde du inte bara säga till den som du gillade vad du kände?" Säger hon nästan viskandes. Man ser hur hennes ögon börjar bli tårögda.
"Jag vet inte, jag antar att jag bara inte vågade höra svaret från henne." Säger jag och hoppar ett steg närmare henne i soffan.
"Du borde ha gjort det, hon hade nog sagt att hon kände likadant." Säger hon tyst och ser mig djupt i ögonen.
"Jag vet, men hon visade knappt ett endaste tecken på att hon kände likadant. Hon sa att hon hade kommit över mig och jag trodde henne." Svarar jag och hoppar yttligare ett steg närmare henne. Nu sitter jag bara nån millimeter ifrån henne. Hon sitter fortfarande i skräddarställning och jag sitter med mitt ena ben bara i skräddarställning typ och det andra nere på golvet. Mitt ben ligger lutandes mot hennes och jag kan känna hennes värme genom mina jeans.
"Tror du seriöst någon kommer över nån annan så fort? Och speciellt inte efter man har legat med varandra ganska så nyligen då också." Säger hon laddat och ser på mig sårat. Hon har så fattat att jag prata om henne.
"Hur ska jag veta? Jag trodde hon hade bara provat ligga med mig för se om hon gillade mig på det sättet, och sen kommit fram till att så var inte fallet." Säger jag och lägger min hand på hennes bara lår. Hon ser på min hand men låter den ligga kvar där och sen ser hon upp på mig igen.
"Det var faktiskt du ju som sa till henne att det var ett misstag. Sen var inte förnedringen från festen tillräckligt med bevis för dig att hon gilla dig?" Säger hon frustreat.
"Jag trodde bara att det var alkoholen som tala. Men jag bör nog be om ursäkt för ha gjort illa den jag bryr mig mest om, det var aldrig meningen att göra henne så illa. Jag tappa besingen och lät ilskan styra mig just då." Säger jag ångerfullt. Hon ser på mig sorgset och en tår faller ner längst hennes kind. Jag torkar bort den med min tumme åt henne. Hon sitter helt stilla.
"Det har du ju redan gjort. Varför sa du att det var ett misstag?" Säger hon snyftandes. Hon gör allt för hålla inne med tårarna.
"Jag ville att det skulle vara ett misstag för henne. Jag förtjänade inte henne." Säger jag och lägger tillbaka min hand på hennes ben.
"Och kyssen på nyår?" Säger hon mellan snyftningarna som har blivt mer nu.
"Jag ångrar att jag inte sa som jag kände för henne då redan." Svarar jag.
"Så hela året har varit om att du skulle inse att du egentligen gillade henne?" Säger hon sorgset och flinar lite.
"Ja. Så vad tycker du jag borde göra? Är det för sent att säga till henne att jag älskar henne, och att Vendela var bara ett misstag?" Säger jag och ser på henne med en laddad blick.
"Jag tycker du borde berätta för henne vad du känner. Tre ord, fyra stavelser, tolv bokstäver." Svarar hon och lutar sig närmare mig. Hon är bara någon centimeter ifrån mig med sitt ansikte, jag kan känna hennes varma andedräkt mot min kind.
"Rosie." Säger jag lite besvärat och drar efter andan häftigt. Hon kan göra mig så kåt, och nu var verkligen inte rätt tillfälle att bli kåt när jag skulle säga jag älskar dig.
"Ja?" Säger hon förföriskt och flinar lite. Hon sätter sin hand på mitt ben och låter den lättsamt leta sig upp till min bröstkorg. Det kunde blivit väldigt pinsamt för jag har fått stånd redan, och hon var väldigt nära där med sin hand alldeles nyss.
"Rosie, jag älskar dig." Säger jag med all kärlek jag har. Hon ser på mig kärleksfullt.
Rosies perspektiv
"Jag älskar dig också. Har alltid gjort." Säger jag och pressar mina läppar mot hans. Han kysser mig ivrigt och passionerat. Jag kan inte fatta att han erkände allt. Allt det jag har undrat över, vet jag nu. Jag förstår varför han gjorde allt han gjorde och jag älskar honom ännu mer. Vendela var bara för att göra mig svartsjuk, inget annat. Jag som hade varit så svartsjuk över det, och det var precis vad han ville. Ikväll hade han lagt alla sina kort på bordet och erkänt allt för mig. Jag tynger ner honom med min egen vikt så han hamnar på rygg i soffan liggandes med mig ovanpå. Jag tar av mig koftan och sen kysser jag honom igen. Han letar sig innanför min tröja och som vanligt gör han allt för att reta mig. Han leker längs min bh kant och det drar mig till vansinne. Jag känner hur hård han är mot mitt ben och allt jag önskar just nu är att han tar mig här och nu. Han snurrar runt oss försiktigt så han nu ligger överst. Han kysser mig förföriskt och frestande på halsen och sen ner mot brösten innan han stannar upp och kysser mig igen på munnen. Jag kan inte låta bli den här gången att stöna till lite av njutningen. Jag letar mig ner med min hand till hans slut av tröjan och grabbar tag i hans tröjkant för dra av honom den. Han kysser mig igen. Jag kan inte låta bli att stöna och det kan inte heller han.
"Är du säker?" Avbryter Andy med oroligt. Han ser på mig granskande och jag ser på honom allvarligt.
"Ja. Jag har alltid och kommer alltid älska dig. Jag har bara väntat på att få höra dig säga det." Svarar jag honom ärligt. Han kysser mig hetsigt, och jag kan vittna om att vi båda två är väldigt kåta på varandra just nu. Det är otroligt hur bra det kan kännas med rätt person; tänker jag när han kysser mig igen efter trängt in i mig. Jag älskar verkligen honom, och han älskar mig.
Han sjunker ner bredvid mig i soffan. Wow det där var otroligt. Vi båda andas häftigt ut och han lägger sitt huvud vilandes på mitt nakna bröst. Där ligger vi invirade i filten helt nakna och vi håller om varandra. Sakta börjar jag inse vad som står på spel. Jag kan inte fatta att vi gjorde det där precis. Eller jag fattar precis varför men det är inte schyst mot Felix. Han har offrat så mycket för min skull och jag kan inte ens offra en enda sak för honom. Jag kan inte ens offra Andy som fram tills nu har ljugit för mig och behandlat mig som skit. Egentligen fanns det aldrig något val att fatta. Det finns inget mig och Andy. Vi var dömda från början. Men jag älskar ju honom, fast uppoffringen för Felix var dags att göra nu.
"Fixar du tv:n så fixar jag alla skålar och glas." Säger jag och börjar resa på mig. Jag söker snabbt genom rummet efter mina trosor och min bh med blicken.
"Eh...visst men Rosie?" Säger han förvånat och ser på mig sårat.
"Ja?" Svarar jag enkelt. Jag hittar mina trosor och ställer mig upp för ta på mig dem, med turen på min sida så ser jag min bh också och grabbar tag i den för sätta på mig den.
"Vad är fel?" Frågar han. Jag ser snabbt in i hans blå ögon, och med skam i mina ögon ser jag ner i golvet lika snabbt. Vad ska jag säga? Vad ska jag göra?
"Trodde du verkligen sex skulle lösa allt?" Svarar jag kyligt och undviker hans röst.
"Nej, men vi satt ju precis och löste allt. Sexet var ju bara en bonus." Säger han oförstående och ser på mig sårat.
"Sexet var sex. Det finns inget vi Andy. Vi är bara vänner och det är allt vi någonsin kommer vara." Svarar jag honom lika kyligt som tidigare.
"Men Rosie, betyder det inget att jag älskar dig?" Säger han desperat. Varför måste han plåga mig så mycket?
"Börja fixa med tv:n." Säger jag bara och går ut i köket.
Jag stannar upp i dörröppningen ut till allrummet. Jag studerar honom när han sätter sig ner i soffan och suckar. Han lunkar med huvudet och hela hans kroppspråk skriker ut sorg. Egentligen vill jag inte att den här sagan ska vara slut än och Felix lägger sig säkerts i soffan med tanke på vad klockan är nu, och han har inte kommit hem än. Tänk om Andy kunde sova inne hos mig i natt, vi skulle kunna ha jättemysigt.
"Vad gjorde jag fel? Jag förlora henne. Hur dum får jag vara. Jag var alldeles för sen med att erkänna vad jag vetat hela tiden egentligen." Muttrar han tyst för sig själv där han sitter i soffan. Jag kan inte låta bli att tjuvlyssna när jag kommer närmare.
"Till en början; så erkände du inte förens nu och du behandla mig ganska dåligt. Det var nog dina fel." Svarar jag och flinar lite. Han hoppar till, han märkte nog inte mig förens nu.
"Jag trodde du var ute i köket." Säger han förvånat.
"Jag var det. Är du klar?" Svarar jag och ler lite lurigt.
"Ja, ska du gå och sova eller?" Säger han lite sorgset. Han vet att så fort den här kvällen är över så är även vi över, inte ens jag vill det.
"Ja jag hade tänkt det." Svarar jag och han nickar bara stumt. Jag vänder mig om och börjar gå mot trappan upp till mitt och Felix sovrum. Han suckar lite men så drar han efter andan som om han är på väg att säga något. Jag stannar upp precis innan trappans början och inväntar vad som än kommer komma ut ur hans mun.
"Rosie jag älskar dig, och jag tänker inte förlora dig. Om du tycker att vi inte passar nu så väntar jag. Någon gång måste du tycka vi är rätt och då finns jag där." Säger han bestämt, desperat. Jag kan inte låta bli att le inombords. Men jag måste vara stark fast vad gör en natt nu när jag ändå har legat med honom.
"Skulle du komma eller vad?" Säger jag utmanande. Han ser på mig oförstående. Jag ser tillbaka på honom med säkerhet. Jag vet vad jag vill ha, och jag vet hur jag ska få det.
"Men du sa ju att det inte finns något oss." Säger han oförstående. Sen när blev han den tråkiga personen som måste göra allt på rätt sätt. Jag menar han tog ju praktiskt taget min oskuld och nästa dag kallar han det ett misstag.
"Ja men för det betyder det inte att vi kan ha lite kul. Så följer du med upp eller inte?" Säger jag lite uttråkat. Han går fram till mig med bestämda steg och när han är framme hos mig så drar han in mig i hans famn och kysser mig ordentligt.
"Är du verkligen säker på att det här är vad du vill? Du har alltid velat ha ett förhållande, och nu när jag vill ge dig det så vill du bara ha sex." Säger han allvarligt och ser mig djupt i ögonen.
"Jag kanske ha förändrats. Nu kyss mig igen och ta mig upp till sängen." Svarar jag otåligt. För en gång skull lyssnar han på mig. Han kysser mig, och han kysser mig igen och han bär upp mig till sängen. Han kastar ner mig på sängen försiktigt och han är inte långt efter. Jag drar honom närmare mig och kyssarna blir hetare och hetare. Han sätter sig och drar av sig sin tröja, sen hjälper han mig med min. Jag drar av mig mina mjukisshorts också och kryper ner under täcket. Han tar av sig sina byxor och följer efter mig ner under täcket. Jag stönar när jag åter igen för ikväll känner honom komma in i mig. Hur kan man känna en sån stor njutelse? Det är en underbar skön känsla i hela kroppen när han tränger in i mig varje gång. Han kysser mig lätt på halsen för dämpa när han stönar. Jag kan inte låta bli att stämma in i det för varje gång som han kommer in i mig, igen och igen. Vem skämta jag med egentligen när jag sa att det var bäst med Felix, det här var fantastiskt.
